Torsdag

Vad veckorna går fort! Det är redan torsdag nu. Det var så skönt i morse att sitta och äta frukost med Henke, innan han går till jobbet. Vi satt och pratade och hade mysigt. Det är så härligt att ha någon att äta med!
Mitt ”kontor” är helt utslaget! Jag vet inte vad det är med mig, jag är helt slut. Jag vill mer med kroppen, men hjärnan vill inte. Jag känner mig som en zombie här nu – jag är helt slut. Jag känner mig lite småstressad här nu, för vi ska ha ner husvagnen och vi ska göra ditten och datten idag. Jag ska åka buss och jag tycker inte om det att passa tider. Det är det värsta jag vet, jag blir stressad med en gång av det. Men det blir väl en heldag för mig på lördag, för folk har semester, säger dom. Dom har ju vetat om det i ett helt år, att vi ska stå på Fallens dagar och sen klagar dom på att vi inte är ute och visar oss! Då blir jag lite sur. Jag ställer upp i år, men på söndag tänker jag faktiskt ta det himla lugnt, för jag känner att min hjärna måste vila, för den är helt paj här.

Nu har jag skickat ut ett pressmeddelande till alla tidningar runt om i Västra Götaland och meddelat att vi står på Fallens dagar. Så får vi se om någon av tidningarna eller Radio i Väst eller nåt nappar på detta. Det är inte säkert, men vi får testa och se hur det blir med det.
Nu har jag kokat mig lite mannagrynsgröt och nu ska jag hoppa in i duschen och göra iordning mig och göra mig fräsch. Jag känner mig fortfarande trött och konstig. Nu har jag gjort iordning reklamskyltar till husvagnen och sånt. Jag kommer att ta kort på det, så ni kommer att få se hur det ser ut. Ni får bara se husvagnen, men imorgon blir det väl mer kort istället.